Kyrkomötet Motion 2008:19 av Ola Isacsson
Motverka dubbel tillsyn och dubbel behörighet i kyrkans vigningstjänst

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att initiera samtal med kyrkor Svenska kyrkan har kyrkogemenskap med, finna lösningar för att dubbel tillsyn och dubbel behörighet motverkas när ämbetsbärare långsiktigt tjänstgör i annan kyrka.

2. Kyrkomötet beslutar att syftet med dessa samtal ska vara att tillsyn och behörighet utövas av den mottagande kyrkan.

3. Kyrkomötet beslutar att en förutsättning i dessa samtal ska vara att ämbetsbäraren, utan prövning, återfår sin behörighet i den sändande kyrkan när anställning upphör och samtidigt förlorar behörighet och undandras tillsyn i den mottagande kyrkan när anställningen upphör.

Motivering

Ämbete och kyrkotillhörighet, behörighet och tillsyn är oskiljaktiga för den som är vigd till tjänst i en kyrka.

När Kyrkomötet 2006 beslutade om en komplettering av kyrkoordningens 17 kap. 17 § sägs något banbrytande: Svenska kyrkan kan ha nära gemenskap med kyrkor som inom somliga områden inte delar Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vi erkänner varandras vigningar och sakramentala handlingar trots det.

I en sådan situation blir det inte okomplicerat om en präst i Svenska kyrkan väljer att tjänstgöra i en kyrka med gudstjänster eller kyrkliga handlingar som har karaktär av att ”stå i strid med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära”.

I en konkret situation kan en präst ställas inför valet: ska jag följa Svenska kyrkans ordning eller ska jag följa ordningen i den kyrka som anställt mig.

På motsatt sätt kan en ämbetsbärare från annan kyrka, men anställd i Svenska kyrkan, finna att Svenska kyrkan har kyrkliga handlingar som är mot hemkyrkans tro, bekännelse och lära. (Välsignelseakt över registrerat partnerskap kan tjäna som ett tydligt exempel.)

Problemet är dubbel tillsyn, att stå både under den egna kyrkans tillsyn och stå under tillsyn från den kyrka man tjänar i.

Denna motion gäller inte tillfällig tjänstgöring, utan långsiktig. I ett sådant fall borde det vara tillåtet att utföra alla kyrkliga handlingar och gudstjänster som är i enlighet med den mottagande kyrkans tro, bekännelse och lära, och samtidigt avstå från det som är tillåtet i den sändande kyrkan, men förbjudet i den mottagande.

Två konkreta exempel:

♦ En präst i Svenska kyrkan, men anställd i Svenska missionskyrkan, måste få förrätta barnvälsignelse.

♦ En pastor från Svenska missionskyrkan, men anställd i Svenska kyrkan, måste få förrätta välsignelse över ingånget partnerskap.

Situationen skulle kunna lösas genom att dubbel tillsyn och dubbel behörighet motverkas:

♦ Den som tjänstgör i annan kyrka löses från Svenska kyrkans tillsyn och fråntas sin generella behörighet i Svenska kyrkan till förmån för den mottagande kyrkans tillsyn och behörighet.

♦ Den som kommer från annan kyrka löses från den sändande kyrkans tillsyn och behörighet och ställs helt och fullt under Svenska kyrkans tillsyn och behörighet.

En sådan ordning förutsätter att ämbetsbäraren återfår sin behörighet utan prövning när anställningen upphör. – Jag upprepar: motionen avser inte tillfällig tjänstgöringen eller att någon ska kunna hoppa mellan olika kyrkors ordningar. Den handlar om att präster helt och fullt ska kunna följa den mottagande kyrkans ordningar och vara förpliktigade att inte göra sådant som är tillåtet i den sändande kyrkan men förbjudet i den mottagande.

Dubbel behörighet och dubbel tillsyn är enbart att rekommendera i samarbetskyrkor. I alla andra fall menar jag att det ska motverkas. Det borde vara en rimlig konsekvens av att Svenska kyrkan både sänder och mottar ämbetsbärare från kyrkor med gudstjänster och kyrkliga handlingar ”av sådan karaktär att de(n) står i strid med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära”.

Kalmar den 10 juli 2008

Ola Isacsson (POSK)